Mnin dzobdient

Traducción al Español no está disponible

​Nun tabanka tinha un óm ma un m’lher k’ tinha un mnin k’éra mut dzobdient. I, lóg kónd el nesê, el ta txorá dmes. Enton, es ba leva-l nun kurioz, es snhor dze k’es mnin ten un sign d’matá un psoa, kónd el tivés’ doz ón. Enton, kel mnin ben te kriá, ben te kriá, ben te kriá, ben te kriá, i tud día se pei tava de-l d’lot, ma sen dze se menh mod ken. Enton, kel m’lher ta stód ja k raiva d kel óm, te dze-l:

 ̶  Ma tud ves, tud día, bo te de-m es mnin pankada, i sen el stód te fezê nada!

Mes kel óm tava fka senpr normal, k’el sebia k tava t’be kontsê.

Enton kónd kel mnin tinha doz ón, el de-l un katana p’e’ be levés’ se vzin n’ot zóna. Enton kel mnin tava te pasâ nun rbera, el inkontrâ un óm, el dze:

 ̶  Mos, go s’óra un tava matá es óm!... I kuaj un te mete-l!

Enton, el voltá, el dze:

 ̶  Mos, ma s’pepê te stód te de-m d’vara tud día sen un fezê nada, enton s’un matá es óm góra el t’be e mete-m tenbé!

Agóra, el be, el entregá kel katana ne kel vzin, el ben pa kaza, se pei pergunte-l:

 ̶  N-kuntsê-b nada na kemin?

El dze:

 ̶  O pepê!... Se’n-d’kerditá!... Un ta be matá un óm… Agóra, so mód ken se ten kstum de-m d’vara, sen un fezê nada, puris, góra já mi-n mete-l! Agóra un ben pa kaza, un txe-l k’kel katana la!

Enton, kom kel mnin éra dzobdient, se pei mende-l be gordâ uns vaka, be de uns vaka kmida. El dze:

Oiá, tma es vara, bo be de-m es vaka kmida… e ren’gá d’voltá pa kaza sen es vara! K’s’bo stragá es vara, non vele e pena bo ben eí!

Enton, kel mnin bei, txga nun s’feris ond ta k’dos musin te panhá aga, kes mnin tava la, el dze:

Mos, uá un verinha bnitin!... Inpreste-m el!

El dze:

 ̶  Oiá, mi-n es vara… mi n-d’inprestá ningen el, k’pepê dze k’, s’ol t’sapá, n-vele e pena un voltá pa kaza!

Enton, musin insistí k’el, insistí k’el etê kónd el de-l el. Es finká te brinká etê kónd kel vara t’sapá. Enton, el finká te txora, el dze:

 ̶  I góra uk’e k’un te be fezê?... Uá, pepê dze s’un t’sépés’ es vara, já mi n-tava voltá pa kaza! Agóra, mi n-an te be pa kaza…

Góra, el nda ne kemin, el inkontrá kaza, i kes vaka, kónd es kme, es be pa kaza. K’vaka, basta kónd el kme, es te bei pa kaza k’p’el podê durmí ne lugar sert. Enton kel mnin anda tud au-kontráriu d’kaza.

El txga nun rbera ond k’un óm tava t’kunki nun tronk d’arv pe tre se mel d’abelha, el ta t’kunki-l kun pô, el voltá, el dze:

 ̶  O snhor, mod ken ke osê n-de pte-l aga, kel mel te skuá i, esí, osê te ten mes mel?

Enton, kel snhor dze-l:

 ̶  Oiá, mi n-de-n aga.

El dze:

 ̶  Un ten un grufunzin d’aga… Un te da osê el!

Góra, el de-l kel aga, el pte-l ne kes brók d’abelha, kel mel skuá. Agóra, n’oltura k’el te kre be pa kaza, el n-den kel aga, el fka te txorá. Agóra el dze kel mnin:

 ̶  O repezin, ne pe txorá!... Agóra tma es bokedin d’mel... El mes m’lhor d k’es aga!

El bei, el bei, el bei te kónd el txga n’ot zóna, el otxá un snhor k’tava morá ne se kaza ma un musin k’kel mãi tinha murrid, el fka la. Góra, el otx-es te kme arros sek. El dze:

 ̶  Ma mod ken k’usis n-de kme orroz k’mel?

Kel snhor dze:

 ̶  Oiá, non den.

Kel musin dze:

 ̶  Un ten un krusin d’mel, un bokedin d’mel, no te kme arros k’mel!

Enton es kme kel orroz k kel mel. Kónd el kba d’kme-l, góra el te bei ma, el n-te be k’nada no mon, el fka te txorá. I kel om góra tiv azar k’el n-div nada pe de-l, el dze:

 ̶  O nhe fidj, góra tma… tma es pdesin d’térra, un ne mes k’un ten… levá no mon!

Góra, el txga nun riu ond un snhor tava te tapá kel entrada d’aga k’tava te seí, k’el el n-dava te podê peská. Enton el tava te tapá so k lama. Pur-mes lama kel po, aga tava kontinuá senpr te tre-l. Enton, el dze:

 ̶  O snhor, mod ken se te tapâ aga e k’lama?... S’osê pos’ el térra sek, el n-dava fka osê m’lhor?

El dze:

 ̶  Oiâ, mi, mi n-den térra…K s’un tives’ térra sek, a un tinha el topod!

El dze:

 ̶  Un te inprestá osê es térra!

Enton, el inpreste-l kel koros d’térra sek, el po la, el tapa, kel riu intxé, el p’nha un grend kuentided d’pex. Enton, kond kel musin te be regresâ pe bei, el te pdi-l se térra d’vólta, kel térra já tava moiód, el n-pud de-l el. El dze:

 ̶  Agóra, já mi n-den térra po do-b… Góra tma dos pex!... Kme un, bo levá ot!

El tme-l, el levá. Kónd el kansâ, el sentá la ne sónbra nun pé d’mót, persé un folkon te ben, un vou rapd, rbete-l kel pex de mon, kel musin finká te txorá, el dze:

 ̶  E… folkon, kalma! E última koza k’un tinha… Bo n-podê tre-m el! Bo te ser kestigód, i bo te r’sebê un grend kestig!

Kel folkon kontinuá senpr la te kme kel pex. Kónd el kme-l tud, el ta sentód nun rama d’lenha, kónd kel folkon be vuá, kel rama d’lenha skuá, kel musin panhá kel rama d’lenha, el po no onbr, el kontinuá se kemí.

El bei, el bei, el bei… kónd el txga n’ot zona, un snhóra tava te kuznhá kmida d’mnin d’skóla. El tava te kuznhá éra nuns penela d’bór i k’palha sek. Enton, el dze:

 ̶  O snhóra, ma mod ken k’osé n-d’kuznhá k’lenha?

El dze:

 ̶  Oiá, mi mi n-d’kuznhá k’lenha ke preí n-den lenha.

El dze:

 ̶  Ma fasilment se osé ta kuznhá k’lenha kel kmida tava kuznhá mes rapd, i osê tava d’patxa mes!

El dze:

 ̶  Oiá, enton inpreste-m bo lenha k’mi n-den!

Enton el inpreste-l kel lenha. Kónd es kumesá po kel lenha pe kel penela, ben un rajada d’vent fort, tma la d’lume, kema kel lenha tud. Enton, kel musin dzatá te txorá. Góra kel snhora dze-l:

 ̶  O nhe fidj... ne pe txorá nada!... Un te do-b un penela, des mes nov k’un ten!

El tma kel penela, el kontinuá te bei. El bei, el bei, el bei… el txga nun rbera dond k’un snhor tava te fezê un bik. I kel snhor tinha txód lama ne kemí. Enton kel musin tava ke se penela puste ne kebésa, el pta pé ne kel lama, el dxlizá, kel penela kebrá. El finká te txorá, el dzonrá kel óm, el dze k’el k’éra kulpód, k’el k’tinha txód lama ne kemí, el kei… p’el peges’ el se penela. I kel snhor – éra n’épuka d’Son Jon! –, kel snhor tinha un tonbor k’el tava be te toká. Enton el tinha el la pendrod nun pé d’mót, el dze:

 ̶  Oiá, góra tma es tonbor… el e mes útil d’k’kel penela! Tma es tonbor, bo be te toká!

A… kel musin fka kontent! Góra al te pensá regresá pa kaza p’el be levá se pei, ne kónta d’kel vara. Ma, kontud, el te pasá nun tabanka, já tinha jent te dansá la, te toká, ma instrument k’es tinha, éra um bolói. El dze:

 ̶  Mos, ma bzot te konsgí toká, dansá no son dun bolói?!...

Kes jent dze:

 ̶  Oiá, nos non den…

El dze:

 ̶  Oá, un ten un tonbor… i es ten m’lhor son! Sertement bzot tava dansá i toká mes ben.

Enton, kel psoa ke tava te toká ne kel bolói dze:

 ̶  Inprestá-nos bo tonbor!

El dze:

I non… k’s’el stragá a mi n-de konsgí leve-l pa kaza!

El dze:

 ̶  I non!... K’s’el stragá, no te do-b un vaka ne kónta del.

Enton, kel musin fka kontent, el inpreste-s kel tonbor, es finká te toká, te dansá… Góra rapiká txebéta, góra fésta foi mes bon, te kónd kel tonbor storá! Kel tonbor fra, kel musin finká te txorá, el dze:

 ̶  I non… n’e pe txorá!... Prumésa k’no tinha fizid, e kel k’no ti te be do-b! Bo podê txmará kel vaka, bo levá!

Agô, kel musin ben panhá kel vaka, el pta pe tres, el konsgí bei pe kaza de se pei. El txga la, el kontá se pei tud uk’el tinha el posód, disd kel día d’kel vara, etê es día d’kel vaka. El dze:

 ̶  O pepê, se oiá!... Min, kel vara k’osê de-m, de-m un bion d’aga, kel bion d’aga de-m mel d’abelha, kel mel d’abelha de-m un koros d’térra, kel térra de-m un pex, kel pex de-m un lenha, kel lenha de-m un penela, kel penela de-m un tonbor i kel tonbor de-m kel vaka i kel vaka un trezê osê el en-substituisãu d’kel vara.

Kel pei dze:

 ̶  O nhe fidj, tud es koza k’já pasá k’bo, e mod bo k’foi dzobdient!... ma s’bo éra obdient, nunka is tava kuntsê k’bo!

 Agóra, kel mnin fka kontent, el dze:

 ̶  Agóra kel vaka e bósa!

Agô se pei fka kontent, el dze:

 ̶  Agóra bo te fka eí na kaza i… bo te jde-m li na lavra… i kel vaka é bosa!

I e sin stória terminá, ken k’e mes pknin te be panhá, ken k’e ma grend te be marrá!